Mardrömmar

Jag drömmer mardrömmar, vaknar ofta och är orolig och nervös. Jag läser i Mammapraktikan*, som jag fått av min älskade mamma, står det att läsa om graviditetsvecka 15:

"En del kvinnor kan känna sig omåttligt svartsjuka, de kan drömma våldsamma drömmar och vara allmänt otrygga. Det är naturens sätt att se till att du tar dig tid till eftertanke inför de förändringar du står inför, söker ordning i ditt liv och ett bra bo för ditt barn."
Ok, det låter vettigt. Nu är jag inte svartsjuk, än i alla fall, men mina drömmar liknar inget jag drömt tidigare. Jag köper detta som en bra förklaring och släpper det.

Vidare läser jag:
Under graviditeten startar en fullkomlig hormonstorm hos kvinnan. Hormonerna påverkar henne på en mängd olika sätt. Framför allt kommer hon att bli mer beroende av hemmet (boplatsen), mannen (beskydd) och maten (fettlagring). Naturen har tänkt ut det här på ett finurligt sätt. Ska ett nytt litet liv växa fram ur kvinnans kropp kan hon inte "jagas av lejon". Hon måste säkra avkommans överlevnad, hela hennes kropp är inställd på det. Hormonerna är kroppens redskap för att se till att det blir så.

Jag kan inte påstå att jag själv märkt av några hormonföröndringar, jag har inte värre humör nu än annars, och jag är precis lika känslig som jag alltid varit. Att jag älskar Andreas ännu mer än vanligt är kanske inte så konstigt. Vi kan sitta i soffan och se film, och plötsligt möts våra blickar och vi ler. Sen kan vi inte sluta le. Detta är så häftigt, kan fortfarande inte fatta att det är sant! Längtar tills det börjar bli lite mage, tills då jag inte bara ser tjock ut! Eftersom jag har blivit tjock igen efter bröllopet är det inte helt lätt att bara titta på mig och se att jag är gravid, än! Fast byxorna sitter trångt över magen, så något händer det ju.

Ha en bra dag!

*Mammapraktika, Ica Bokförlag, 2010, ISBN 978-91-534-3505-1