Vaknade med en dundande migrän som vägrar gå över. Jag har inte tid, måste packa!
Har inget val, bara att lägga mig igen....
En blogg om livet som det är
onsdagen den 29:e februari 2012
tisdagen den 28:e februari 2012
Len Hud
Jag sitter och väntar på min tur, jag ska få mina ögonbryn plockade och färgade samt ögonfransarna färgade. Detta är inte bara efterlängtat utan välbehövligt. På morgonen var jag hos frissan och fick tillbaka min frisyr samt en underbar inpackning och hårbottenmassage. Det är jag så värd! Men det slutar inte där! I går var jag på Thaimassage i en timme. Jo vars, ibland känns livet riktigt fint!
måndagen den 27:e februari 2012
En vecka av blandad misär! Tjolahopp!
Förra veckan var inte rolig, den bestod av migrän, illamående och spänningshuvudvärk. I tre dagar var jag helt frånvarande p.g.a. migrän. Trots detta var jag dum nog att i torsdags följa några av tjejerna från Migränskolan till Halmstad för att hälsa på Renata. Det var en supertrevlig dag, men jag hade egentligen behövt stanna hemma och vila.
I onsdags hade vi tid på banken för att få ihop detaljerna med lånet, det börjar bli verklighet av denna flytt nu! Men så mycket packande har det i ärlighetens namn inte blivit, jag har helt enkelt inte klarat av det. Men i helgen har det skett desto mer, det vi har kvar att packa nu är våra vardagskläder, köket och toaletten. Det fixar jag förhoppningsvis denna vecka.
I fredags när jag även var mentalt helt slut av att ha så mycket huvudvärk slog det mig plötsligt att jag kanske även har järnbrist. Min barnmorska har sagt att från vecka 20 bör jag ta extra järn, och det kan väl vara dags även i vecka 19? Jag lyckades ta mig till Nova Lund och Apoteket, men sen tog det stopp, jag vågade inte köra därifrån eftersom hela jorden snurrade. Huvudet sprängde och illamåendet var på gränsen. Jag blev sittande i bilen i närmare 45 minuter innan jag vågade starta bilen och köra hem, min rara mamma var så orolig. Senare på kvällen var hon arg på mig i stället! Andreas hade väl kunnat köpa järntabletterna till mig? Jo, det hade han förstås. Men jag var så desperat att bli av med huvudvärken att jag inte kunde vänta. Hur mår jag nu då? Helgen har varit helt dräglig, jag har tagit det mycket lugn och stilla. Det är ett måste för mig. Men i dag vaknar jag åter med en dundrande huvudvärk, frustrerande. Men jag fortstätter att ta det lugnt och ska inte stressa upp mig.
Jo just det, i fredags kom till sist pengarna från Försäkringskassan. Det har ju bara dröjt sedan december.... Det var Britt från Migränskolan som till sist var så arg att hon ringt dem ringde dem, en andra gång. Det var på onsdagen. Är det rimligt att en rehabilitering för 60.000 kronor ska gå i stöpet p.g.a. dem? Det verkade få effekt. Jag hade själv tidigare på dagen ringt dem och bett att bli kontaktad av min handläggare, men det visade sig att jag inte blivit tilldelad någon ännu. Sedan december och ännu ingen handläggare? Hur illa får en myndighet bete sig egentligen? På eftermiddagen ringde det i alla fall en pojke, som trots mina tre tidigare telefonsamtal till kundtjänst där jag förklarat och beskrivit inte förstod någonting. Men han skulle "titta på detta med det samma". DET VAR JU INTE EN DAG FÖR TIDIGT, IDIOTER! (Nej, jag skulle ju ta det lugnt sa jag ju!) Så på fredagen kom då pengarna till sist. H A L L E L U J A !
Nu kan jag äntligen boka tid för massage, köpa mig ett träningskort m.m. I dag ska jag börja på KBT igen, hoppas på att få hjälp med att hantera stressen som ger mig huvudvärk. Håller tummar och tår.
Det var ett tag sedan jag hörde något från mitt fack, undra hur det går egentligen?
Detta är sista veckan vi bor i lägenheten. På torsdag kommer mamma, gissa om jag längtar?
I onsdags hade vi tid på banken för att få ihop detaljerna med lånet, det börjar bli verklighet av denna flytt nu! Men så mycket packande har det i ärlighetens namn inte blivit, jag har helt enkelt inte klarat av det. Men i helgen har det skett desto mer, det vi har kvar att packa nu är våra vardagskläder, köket och toaletten. Det fixar jag förhoppningsvis denna vecka.
I fredags när jag även var mentalt helt slut av att ha så mycket huvudvärk slog det mig plötsligt att jag kanske även har järnbrist. Min barnmorska har sagt att från vecka 20 bör jag ta extra järn, och det kan väl vara dags även i vecka 19? Jag lyckades ta mig till Nova Lund och Apoteket, men sen tog det stopp, jag vågade inte köra därifrån eftersom hela jorden snurrade. Huvudet sprängde och illamåendet var på gränsen. Jag blev sittande i bilen i närmare 45 minuter innan jag vågade starta bilen och köra hem, min rara mamma var så orolig. Senare på kvällen var hon arg på mig i stället! Andreas hade väl kunnat köpa järntabletterna till mig? Jo, det hade han förstås. Men jag var så desperat att bli av med huvudvärken att jag inte kunde vänta. Hur mår jag nu då? Helgen har varit helt dräglig, jag har tagit det mycket lugn och stilla. Det är ett måste för mig. Men i dag vaknar jag åter med en dundrande huvudvärk, frustrerande. Men jag fortstätter att ta det lugnt och ska inte stressa upp mig.
Jo just det, i fredags kom till sist pengarna från Försäkringskassan. Det har ju bara dröjt sedan december.... Det var Britt från Migränskolan som till sist var så arg att hon ringt dem ringde dem, en andra gång. Det var på onsdagen. Är det rimligt att en rehabilitering för 60.000 kronor ska gå i stöpet p.g.a. dem? Det verkade få effekt. Jag hade själv tidigare på dagen ringt dem och bett att bli kontaktad av min handläggare, men det visade sig att jag inte blivit tilldelad någon ännu. Sedan december och ännu ingen handläggare? Hur illa får en myndighet bete sig egentligen? På eftermiddagen ringde det i alla fall en pojke, som trots mina tre tidigare telefonsamtal till kundtjänst där jag förklarat och beskrivit inte förstod någonting. Men han skulle "titta på detta med det samma". DET VAR JU INTE EN DAG FÖR TIDIGT, IDIOTER! (Nej, jag skulle ju ta det lugnt sa jag ju!) Så på fredagen kom då pengarna till sist. H A L L E L U J A !
Nu kan jag äntligen boka tid för massage, köpa mig ett träningskort m.m. I dag ska jag börja på KBT igen, hoppas på att få hjälp med att hantera stressen som ger mig huvudvärk. Håller tummar och tår.
Det var ett tag sedan jag hörde något från mitt fack, undra hur det går egentligen?
Detta är sista veckan vi bor i lägenheten. På torsdag kommer mamma, gissa om jag längtar?
lördagen den 25:e februari 2012
Att ta det lugnt i kaos
Jag är väl i hygglig form nu, vi håller på att packa för fulla muggar. Tänkte att jag får återkomma när det lugnat sig lite med ett litet sammandrag från veckan som har gått. Jag kämpar verkligen med att ta det så lugnt som jag bara kan, vågar inte riskera tre dagar till med migrän. Men det är inte lätt att ta det lugnt i detta kaos!
Hoppas ni alla har en fin helg!
Kram
Hoppas ni alla har en fin helg!
Kram
fredagen den 24:e februari 2012
Hur gick detta till?
Jo, visst kom det en glädjetår när prins Daniel berättade om prinessans nedkomst i går. Stort grattis! Men när jag i dag får höra vad barnet ska heta håller jag på att tappa förståndet. E S T E L L E ? ? ? Det låter ju som en glädjeflicka, för fasen. Hur tusan tänkte de, egentligen?
Nej för tusan, tänk nu på hur många som kommer döpa sina barn till detta förfärliga namn. Jag hoppas verkligen inte att jag trampar någon jag tycker om på tårna nu, men jag bara inte tycka att det är en fint namn. Lika lite som Nicole är. Alla kan ju inte tycka samma och lika, som tur är. Men kungahuset ska ändå representera Sverige, för det är väl ändå deras funktion? Jag blev faktiskt lite glad när jag läste att Herman Lindqvist reagerat ungefär som jag.
Nåväl, jag har ju inte med detta att göra, så jag släpper det nu. Jag drar täcket över huvudet igen, god natt!
Nej för tusan, tänk nu på hur många som kommer döpa sina barn till detta förfärliga namn. Jag hoppas verkligen inte att jag trampar någon jag tycker om på tårna nu, men jag bara inte tycka att det är en fint namn. Lika lite som Nicole är. Alla kan ju inte tycka samma och lika, som tur är. Men kungahuset ska ändå representera Sverige, för det är väl ändå deras funktion? Jag blev faktiskt lite glad när jag läste att Herman Lindqvist reagerat ungefär som jag.
Nåväl, jag har ju inte med detta att göra, så jag släpper det nu. Jag drar täcket över huvudet igen, god natt!
Bokmärken:
bebis
torsdagen den 23:e februari 2012
tisdagen den 21:e februari 2012
måndagen den 20:e februari 2012
Att komma igång
Jag kommer inte riktigt igång i dag, det känns lite segt och tråkigt. Bara att komma upp ur sängen kostade en massa energi, detta trots att jag ändå vaknade utvilad. Det jag har planerat är ju roliga saker, men ändå tar det emot. Vi började ju som sagt att packa i går, det känns ju fantastiskt härligt, och det är vad jag ska fortsätta med i dag. Jag ska även ta en burk, läs geocache, och få mig en liten promenad. Men jag kommer inte riktigt i gång. Det är något som gnager i mig, min chef och Försäkringskassan. Men för mitt eget välmående måste jag släppa det, i alla fall i dag. SÅ, nu ta tag i bäddningen och sedan lite smink på det borde göra susen.
HEPP HEPP!
Ha en bra dag!
HEPP HEPP!
Ha en bra dag!
Bokmärken:
flytt,
geocaching,
livet,
trött
söndagen den 19:e februari 2012
Kontraktet är påskrivet
Äntligen är det klart, i dag har vi träffat köparna av lägenheten på mäklarens kontor för att skriva på kontraktet. Gissa om det är en lättnad att ha det klart? Detta har vi firat med att börja packa! Om två veckor är vi på plats!
I går var vi på fest hos Ann-Sofie. Det var som vanligt mycket trevligt, men eftersom jag fortfarande inte mår så bra på kvällarna gick faktiskt och la mig klockan tio. Andreas hade så trevligt att jag inte hade mage att be honom bryta upp för att åka hem. Men vid halv tolv orkade jag inte mer och jag fick äntligen åka hem och lägga mig. Det kommer ju fler tillfällen att festa och umgås på!
Annars har helgen varit lugn. Förutom att vi har hunnit bli ovänner i alla fall minst en gång om hur snabbt vi ska tapetsera om rummen i huset! Den enda punkten vi är överens om är att Olles rum är prio ett! Det är ju alltid en början! Jag har sett en oval spälsäng som jag så gärna vill ha, tycker att den är helt underbar!
I går var vi på fest hos Ann-Sofie. Det var som vanligt mycket trevligt, men eftersom jag fortfarande inte mår så bra på kvällarna gick faktiskt och la mig klockan tio. Andreas hade så trevligt att jag inte hade mage att be honom bryta upp för att åka hem. Men vid halv tolv orkade jag inte mer och jag fick äntligen åka hem och lägga mig. Det kommer ju fler tillfällen att festa och umgås på!
Annars har helgen varit lugn. Förutom att vi har hunnit bli ovänner i alla fall minst en gång om hur snabbt vi ska tapetsera om rummen i huset! Den enda punkten vi är överens om är att Olles rum är prio ett! Det är ju alltid en början! Jag har sett en oval spälsäng som jag så gärna vill ha, tycker att den är helt underbar!
Just denna modell är riktigt dyr, men det säljs ibland betydligt billigare på Blocket. Det gäller att hålla ögonen öppna. Vad det gäller tapetval så måste det ju bli väldigt neutralt till en början, för vi kan inte heller komma överens om vi ska ta reda på könet vid ultraljudet eller inte!
Nu laddar vi för premiären av BigBrother! Ja, jag vet! Men jag kan inte hjälpa det, jag älskar BB!
Hoppas din helg varit bra!
Kram
Bokmärken:
flytt,
förhållande,
glädje,
gravid,
huset
fredagen den 17:e februari 2012
Gravid vecka 18
Kroppen: Vid den här tiden gör man den första ultraljudsundersökningen. Ofta är det först nu som du på riktigt kan ta till dig att ett barn faktiskt är på väg. Ultraljud görs för att bättre veta när barnet kommer att födas. Barnmorskan visar hjärnhalvorna, magsäcken och det lilla hjärtat som slår snabba slag. Huvudet och lårets storlek mäts, med hjälp av dessa mätningar kan man på ett mer exakt sätt beräkna födelsedatumet. Man tittar även på läget på moderkakan.
Du vet nu, så exakt som man kan komma, när du är beräknad att föda. Det blir ändå bara en riktpunkt, du kan föda inom tre veckor före och två veckor efter detta datum utan att det räknas som onormalt. I regel är detta en period när du mår bra och trivs med din graviditet.
Fostret: Huvudet är cirka fyra centimeter i diameter, medan fötterna är cirka två centimeter långa. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner.
Källa: familjeliv.se
Vi har äntligen fått tid för vårt första rutinultraljud, men det är några veckor kvar. Vi är lite otåliga, hade hoppats på att få göra den tidigare än det nu blir, men jag tänker inte ringa och bråka utan vi får helt enkelt hia oss. När jag läser om allt som Olle gör nu blir det nästan övermäktigt. I Mammapraktika av Leni Söderberg finns en tecknad bild av fostret i "verklig" storlek, och det är hisnande att en så liten krabat är så utvecklad. Det ser ju ut som en liten person, en mycket liten person! Jag längtar tills jag kan börja känna av honom, eller henne.
Nu är det helg, och vi har lite att fixa med. I morgon är det middag hos AnnSofie och på söndag skriver vi kontrakt med köparen av lägenheten.
Ha det fint! Vi hörs!
Du vet nu, så exakt som man kan komma, när du är beräknad att föda. Det blir ändå bara en riktpunkt, du kan föda inom tre veckor före och två veckor efter detta datum utan att det räknas som onormalt. I regel är detta en period när du mår bra och trivs med din graviditet.
Fostret: Huvudet är cirka fyra centimeter i diameter, medan fötterna är cirka två centimeter långa. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner.
Källa: familjeliv.se
Vi har äntligen fått tid för vårt första rutinultraljud, men det är några veckor kvar. Vi är lite otåliga, hade hoppats på att få göra den tidigare än det nu blir, men jag tänker inte ringa och bråka utan vi får helt enkelt hia oss. När jag läser om allt som Olle gör nu blir det nästan övermäktigt. I Mammapraktika av Leni Söderberg finns en tecknad bild av fostret i "verklig" storlek, och det är hisnande att en så liten krabat är så utvecklad. Det ser ju ut som en liten person, en mycket liten person! Jag längtar tills jag kan börja känna av honom, eller henne.
Nu är det helg, och vi har lite att fixa med. I morgon är det middag hos AnnSofie och på söndag skriver vi kontrakt med köparen av lägenheten.
Ha det fint! Vi hörs!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
